De vanligaste ögonsjukdomarna

Att du börjar se dåligt kan bero på en ögonsjukdom. Det låter kanske allvarligt, men metoderna att ställa synen till rätta ökar och förbättras ständigt. Du behöver alltså inte vara särdeles orolig för de vanligaste ögonsjukdomarna. Det hjälper dock att upptäcka dem i tid.

Grå starr (grumling av linsen)

Grå starr är en ögonsjukdom som gör att ögats lins blir grumlig. Sjukdomen är vanligast hos personer över 65 år. Yngre kan drabbas på grund av skador på ögat, långvarig behandling med kortison, för mycket ultraviolett ljus av solen eller på grund av till exempel diabetes eller regnbågshinneinflammation.
Synen försämras i regel samtidig men sjukdomen utvecklas i olika takt i ögonen. För en del blir synen sämre på några månader, medan det för andra kan ta flera år.
Vanliga symptom att man börjar se suddigare, behöver mer ljus, börjar se dubbelt, en smutsgul nyans sprider sig i synfältet eller att man lätt bländas
Man behandlar genom att ersätta ögats lins med en konstgjord lins. Operationen är enkel och tar runt 20 minuter att utföra. Patienten lämnar kliniken samma dag.

Grön starr (skadad synnerv)

Det finns två typer av grön starr: Trångvinkelglaukom och öppenvinkelglaukom:

Grön starr – trångvinkelglaukom

Trångvinkelglaukom orsakas av att den vätska som transporterar näring till ögat och för bort slaggprodukter inte rinner bort som det ska. Detta orsakar att trycket i ögat ökar. Oftast är det personer över 50 år med brytningsfel av typen översynthet som får sjukdomen.
Sjukdomen utvecklas snabbt och det är viktigt att man får behandling omgående annars riskerar man försämrad syn eller att bli blind.

Vanliga symptom är värk i ögat, hastigt försämrad syn, huvudvärk och illamående samt smärtor i magen eller i bröstet.

Man behandlar främst med ögondroppar och medicin som minskar vätskan i ögat. Behandling bör ske omgående under överinseende av ögonläkare. När ögat är återställt gör man små hål i regnbågshinnan för att förhindra att trycket höjs igen.

Grön starr – öppenvinkelglaukom

Öppenvinkelglaukom gör att synnerven i ögat förtvinar och att man får skador i näthinnan. Det kan leda till att man får sämre syn eller om man inte får behandling att man blir helt blind.
En anledning till sjukdomen anses vara att cirkulationen i synnervens kärl blir sämre då trycket i ögat är för högt. Ökningen av trycket kan uppstå när vätskan som transporterar näring till ögat och för bort slaggprodukter inte rinner bort som det ska (se Grön starr – trångvinkelglaukom).
Öppenvinkelglaukom leder till att synfältet sakta krymper. Det bildas fläckar där man inte ser. När synen börjar bli sämre har man ofta redan haft sjukdomen i flera år utan att märka någonting. Det beror på att det centrala synfältet, där man ser skarpast, påverkas sist.
Man behandlar främst med ögondroppar och medicin som minskar vätskan i ögat. Behandling bör ske omgående under överinseende av ögonläkare. Om inte medicinering hjälper kan ögat behandlas med laser eller opereras. Skadad syn eller nervvävnad kan inte förbättras, men man kan förhindra att synen blir ännu sämre.

Kornealödem (syrebrist i hornhinnan)

Syrebrist i hornhinnan kan uppstå av flera orsaker, en är användande av kontaktlinser. Syrebristen kan ge upphov till ett antal symtom, däribland vätskeansamling i hornhinnan, så kallat kornealödem. Detta i sig gör att man inte ser skarpt. Ödemet går tillbaka av sig självt vid upphörande av linsanvändning.

Näthinneavlossning

Sjukdomen innebär att näthinnan börjar lossna och synskärpan försämras drastiskt. Den kan orsakas av att man drabbats av en blodpropp eller tumör, av förändringar i ögonen orsakade av diabetes. Man kan också drabbas efter att ha opererats för grå starr eller en svår ögonolycka.
Sjukdomen drabbar oftast äldre. Risken ökar om man är närsynt eller har någon nära släkting som har haft näthinneavlossning.

Vanliga symtom är att man ser ljusblixtar i ytterkanten av synfältet, att man ser grumlingar och sotflagor som rör sig i synfältet eller att man skymtar en mörk skugga i utkanten av synfältet. Näthinneavlossning är i regel inte förenat med smärta.

Görs behandling i ett tidigt stadie är det en enkel insats där näthinnan tätas med hjälp av laserteknik. En behandling tar ungefär tio minuter.
Har näthinnan börjat lossna måste man få behandling inom en vecka. Har gula fläcken hunnit lossna, kan man få bestående nedsatt syn på ögat.
Har näthinnan lossnat helt återstår en större operation som görs under lokalbedövning eller narkos. Efter operationen sker rehabilitering under 1-3 dagar på sjukhus. I de flesta fall blir synen bra om ögat opereras i tid.

Gula Fläcken (AMD)

AMD eller “Age related Macula Degeneration”, är en sjukdom som drabbar den “gula fläcken”. Den gula fläcken (makulan) är en punkt i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast och motsvarar den del av synfältet där du ser skarpast. Vid AMD påverkas alltså det skarpa seendet. Vid en Ögonhälsoundersökning* ökar chansen till att sjukdomen upptäcks, innan synen hinner påverkas. Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt för ett lyckat resultat.

Keratokonus

Keratokonus är en degenerativ ögonsjukdom, som normalt börjar i mitten av tonåren och som långsamt fortskrider och avstannar under 40-årsåldern. Synskärpan försämras såväl på nära som långt håll, och mörkerseendet är ofta dåligt. Det är vanligt att synen på ena ögat är väsentligt sämre än på det andra. En del blir känsliga för skarpt ljus, eller för ljuskontraster, upplever trötthet eller irritation i ögonen eller får huvudvärk vid läsning, och en vilja att gnugga ögonen.
Här finns mer information att fördjupa sig i.